50-Årsjubileum för RIVa årgång 1962
Rolf har svarat för fotografering, samt för
följande utförliga redovisning av vad som hände på jubiléet, exakt 50 år efteråt.
Start på "Lamberts" ...
Fas 1 av vårt studentjubileum gick av stapeln
onsdagen den 2 maj 2012. Totalt hade 19 personer anmält sitt intresse för att
delta, men både Staffan Höijer och Janne Bäckström tvingades lämna återbud p.g.a
hälsoskäl, så vi var totalt 17 deltagare.
Firandet inleddes med en ”för-samling” på
Madeleines café, som är inrymt i den kända lokalen där Lambertz diversehandel
låg på 1960-talet. Caféets föreståndarinna är en mycket trevlig dam, som
gissningsvis går under namnet Madeleine. Hon tillhandahåller enklare lunchmat,
gott kaffe och goda bakverk. Richard blev så förtjust att han förhörde sig om
möjligheten att inhandla ett större parti kanelbullar för hemmabruk. Vi fick
disponera lokalen i stort sett för oss själva, eftersom dagens elever har ett
billigare alternativ i form av ett ”eget” café inrymt under skolans matsal.
... fortsättning på Södra Latin ...
Efter en stunds samvaro var det dags för avtåg mot
skolan, där rektor Marie Linde tog emot oss för en rundvandring. Inledningsvis
besökte vi aulan, där flitiga musikstuderande övade utan att låta sig störas av
vår närvaro. Vi kunde konstatera att inredningen var något förändrad. Dels hade
lokalen målats i andra färger och dessutom hade scenen byggts ut på bekostnad
av några slopade bänkrader. Från aulan fortsatte färden till musiksalen,
som var sig ganska lik, men där en målning av Forseth prydde väggen bakom
katedern. För att passa på platsen hade man tvingats göra tavlan helt rund.
Arnold hade haft ett finger med i spelet, som mottagare av Einar Forseths gåva.
I trapphuset kunde vi beundra Forseths imponerande
väggmålningar, som renoverats relativt nyligen. Rundvandringen fortsatte via
fysiksalar, teckningssalar och lärarrum. Några elever som vi mötte under
rundturen såg mäkta imponerade ut när rektorn förklarade att vi tagit studenten
i skolan för exakt 50 år sedan. En sak som slog oss var att många elever
stannar kvar i skolan långt efter dagens lektioner för att öva sig i olika
ämnen, inte bara sång och musik utan också för att träna sina färdigheter i
ämnen som matematik och språk. Så ambitiösa var vi minsann inte på vår tid.
Åtminstone inte vad jag kan minnas, men det kan ju bero på dålig minnesförmåga.
I lärarrummet fanns det porträtt av de flesta
rektorer. Roger Wadströms bild förevigades med ett fotografi. I en av korridorerna
mötte vi en gammal bekant, benranglet Benjamin. Han hade dock utrustats med en
keps av någon elev för att dölja den kala hjässan.
Efter en dryg timmes rundvandring tackade Allan
rektorn och tilldelade henne en flaska fint shiraz-vin med det passande namnet
Kevin Arnold.
... avslutning med middag på NürnbergHuset
Från skolgården fortsatte vi vandringen ned till
NürnbergHuset på Björngårdsgatan 14. Där väntade Arnold, som fått
festkommitténs tillstånd att utebli från skolbesöket. Efter allmänna
hälsningsceremonier tågade vi upp till övervåningen där vi kunde tillbringa
tiden fram tills middagen med diverse drycker och minglande. Här anslöt även
Gunnar Ekdahl, som också avstått rundvandringen på skolan.
Strax före kl. 18 serverades lite ”bubbel”, så att
vi kunde utbringa en skål för gångna tider och ”absent friends”. Därefter intog
vårt sällskap Björngårdsrummet, som vi disponerade helt och hållet själva.
Middagen bestod av en förrätt som inte gick helt obemärkt förbi. De två
”generösa” servitriserna, som serverade avokadosoppan från tillbringare, kom
efter ett par tallrikar underfund med att den inte skulle räcka till alla.
Några gäster fick därför mindre tilldelning och några blev helt utan. Det tog
kocken tio minuter att fixa mera soppa, men den serverades bara till de som
blivit helt utan. Gästerna vid bordets mitt blev därför lite missgynnade.
Varmrätten bestod av Rödingfilé eller Filé Black
and White för de som valt fisk resp. köttalternativet. Maten smakade bra och
var rikligt tilltagen liksom det serverade vinet. Till efterrätt bjöds sorbet
med färsk physalis.
Under middagen hölls diverse tal. Richard hälsade
välkommen. Sture gav en överblick av världens utveckling under de gångna 50
åren. Ove tackade Arnold och tilldelade även honom en flaska Kevin Arnold.
Richard fick en T-shirt för sin insats som VUFFFs omständlige sekreterare. Leif
sade också några väl valda ord, men innehållet missade jag, eftersom mitt jobb
som fotograf krävde att jag la fokus
på andra saker. Slutligen tackade Arnold klassen, som med sin goda
sammanhållning genom åren varit unik i sitt slag.
Det avslutande kaffet serverades en trappa upp. För de som så önskade
kunde olika typer av avec beställas. En stund efter kaffet började en del
gäster att återvända till sina sovplatser (hem eller hotell). Några kvällspigga
kamrater fortsatte däremot umgänget på NürnbergHuset med nattgrogg. Själv
tillhör jag det kvällströtta gänget, som tågade mot Södra stationen och
pendeltåget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar