Vid den inledande aktiviteten, med spel på Tantogårdens bangolf, deltog sju personer. I fint väder delade vi upp oss i två bollar. Solen strålade och stämningen var god även om man då och då kunde urskilja en och annan svordom. Den prestigefyllda kampen var otroligt hård. Inför sista hålet hade Allan en klar ledning med två slag, men nerverna spelade honom ett spratt och med fem (!) slag, fick han se sig besegrad av undertecknad som "spikade" hålet och därmed vann med två slag.
Nu gäller det inte bara att vinna utan att kämpa väl vilket alla gjorde. Banan, vars underlag består av målad betong, visade sig vara väldigt snabb. Att vinden dessutom ena gången blåste i en boll som stannat intill hålet och en annan gång bort från hålet, bidrog till ett stundom slumpartat resultat.
Efter avslutat spel var det säkert fler en jag som längtade efter en pilsner eller två, så vi tågade upp till Bishops Arms på Hornsgatan 156 i samlad tropp. Utanför puben stöter vi ihop med Arnold äldste son Per, som berättade att pappan låg på sjukhus. Ett egendomligt sammanträffande kan man tycka, men möjligen fanns det någon förklaring, som jag aldrig hann uppfatta.
På puben väntade vårt reserverade stambord. Efter två pubaftnar vid samma bord, tycker jag att man kan tala om stambord. Till middagen utökades sällskapet med ytterligare tre kamrater. Tyvärr hade Joffe och Ulf Lavett tvingats lämna återbud. Maten, liksom ölet, smakade förträffligt ,men jag kan inte låta bli att kommentera dagens ölpriser. 70 - 80 SEK för en "godöl" om 30 - 40 cl. Rätt häftig prisökning under senare tid. Tacka vet jag Löwenbräus priser i början av 1960-talet. Då kostade en halv liter starköl 2 kronor och 85 öre, men då var det förstås bara TT:s fatöl.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar